God föreningskultur främjar tillväxt och trivsel

Den medlemsdrivna organisationens viktigaste tillgång är medlemmarna, och kulturen är det som håller medlemmarna samman.

I en nordisk undersökning, Kultur i föreningar – Det handlar om människor, framhävs kulturens betydelse för medlemsorganisationers och föreningars framgång.

I undersökningen definieras kultur som ett system av gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas i en organisation när intressenter (medlemmar, förtroendevalda, anställda, ideella etc.) samverkar med varandra och sin omvärld.

En gemensam kultur uppstår ofta ur en övergripande ambition kring en gemensam sak. Därför pratar man ofta om att ”culture eats strategy for breakfast”, eftersom en strategi sällan har genomslag i en organisation om det inte finns ett gemensamt engagemang i syftet eller arbetet.

Undersökningen visar bland annat att:

• 79 % av respondenterna uppger att de har fokus på kultur i sin medlemsorganisation.
• 56 % arbetar med konkreta initiativ för att stödja eller förändra kulturen.
• 61 % är uppmärksamma på om kulturen stödjer arbetet med organisationens strategi.

Det är anmärkningsvärt eftersom undersökningen samtidigt visar att 24 % av de tillfrågade antingen inte har eller inte vet om de har en tydlig strategi i sin medlemsorganisation eller förening.

Kulturen påverkas av föreningstypen

Skillnaderna i hur man arbetar med kultur, och hur kulturen uttrycker sig, varierar mellan olika typer av medlemsorganisationer och föreningar.

Det är till exempel tydligt att politiska partier präglas av sina traditioner, såsom tal och särskild retorik, för att främja sin kultur.

Hos funktionsrättsorganisationer visar sig något liknande i hur retoriken uttrycker kulturen, vilket kan bero på ämnesområdet. Det handlar ofta om känsliga frågor och starka känslor, och sättet man talar om frågorna på kan utgöra en kulturmarkör.

Undersökningen visar också tydliga skillnader mellan medlemsorganisationer med individer som medlemmar och medlemsorganisationer som har organisationer som medlemmar.

Man ser att medlemsorganisationer med individer som medlemmar har ett betydligt större fokus på kultur, och de upplever i högre grad att kulturen stödjer strategin.

Nationella kulturskillnader

Precis som det finns skillnader i hur man arbetar med kultur beroende på föreningstyp, finns det också skillnader i nationella angreppssätt.

I Norge är det till exempel bara några få medlemsorganisationer som anser att de är bra på att ge beröm och konstruktiv kritik. I Danmark verkar man vara bättre på att dela kunskap med varandra än i de andra länderna. Det är intressant eftersom man i Danmark också i högre grad ser medlemmarna som en värdefull resurs. Sverige utmärker sig däremot som det land som arbetar mest aktivt med lärande och förnyelse.

I de enskilda länderna svarar respondenterna också olika på frågan om hur kulturen tar sig uttryck i föreningslivet.

I Sverige uttrycks kulturen främst i samband med möten och seminarier och flera upplever att humor är ett tydligt uttryck för föreningens kultur. I Danmark menar däremot majoriteten att kulturen framför allt kommer till uttryck i den dagliga kommunikationen.

Sambandet mellan kultur och tillväxt

Trots skillnaderna är det intressant att se att det fortfarande finns ett tydligt samband mellan föreningens kultur och dess tillväxt.

Bland de medlemsorganisationer och föreningar som upplever tillväxt i medlemsantalet, är det nästan dubbelt så många som uppger att ledningen i hög grad är ansvarig för kulturen i organisationen. När ledningen tydligt tar detta ansvar, kan de också arbeta aktivt med att stödja strategin genom en stark föreningskultur.

Det understryker en viktig poäng:

• Medlemsorganisationer och föreningar som har en kultur där medlemmarna känner sig som en del av gemenskapen, upplever i högre grad tillväxt än de som inte har det.
• Medlemsorganisationer och föreningar som har en kultur av att involvera och aktivera sina medlemmar – både lokalt och centralt – ser oftare en ökning i medlemsantalet.
  
  

Goda råd för arbetet med kulturen i den medlemsdrivna organisationen

• I arbetet med föreningskultur måste både anställda och förtroendevalda vara med och sätta ramarna. Kultur kan aldrig styras hierarkiskt.
• Definiera en gemensam grund för existens, dvs. ett syfte som hela medlemsorganisationen kan samlas kring. Ta reda på vad som motiverar, inspirerar och förenar er.
• Känn efter och undersök var ni står idag. Vad kännetecknar medlemsorganisationen – både på gott och ont? Vad finns det för förbättringspotential?
• När man genom en gemensam process enas om ett syfte, ökar viljan att arbeta tillsammans och för varandra.
• Kultur slår strategi. En bra strategi fungerar sällan utan en kultur som stödjer den strategiska riktningen.
• Autonomi fungerar inte utan gemensamma värderingar och ramar. Ramarna bör vara tillräckligt breda för att styrelse, kansli, förtroendevalda och medlemmar ska hitta mening i föreningsarbetet, men samtidigt tillräckligt tydliga för att skapa riktning
  
  

Om rapporten

Kultur i föreningar – Det handlar om människor bygger på en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Rapporten publicerades 2020.

Den kvantitativa delen bestod av en digital enkät som skickades ut till medlemsorganisationer i hela Norden och besvarades av 158 organisationer.

Resultatet har kompletterats med kvalitativa intervjuer med utvalda representanter från de deltagande medlemsorganisationerna.